Hej, hoppar in här och skriver ner några rader. Jag mår bra av att skriva så tänker jag gör det som får mig att må bra. Idag har jag haft samtal hos Anne. Jag behövde verkligen det här samtalet, lika jobbigt varje gång men samtidigt så hjälpande! Jag har haft dagar bakom mig då jag inte kunnat greppa mig utan bara känt mig förvirrad och väldigt ledsen. Det är skönt att gråta ut. Mina tårar är frustation över att jag inte mår bra. Kroppen är fortsatt sopslut och hjärnan är trött. Och allt som kommer därmed. Jag fick mig ett rejält uppvaknande idag, tack vare Anne. Hon hjälpte mig på rätt spår igen och gav mig nycklarna till de dörrarna som varit helt blockade. Nu ska jag jobba med det som finns bakom de dörrarna. Och det har tagit tid och kommer ta långtid att må bra igen.
Familjen är min drivkraft.
Igår fick vi en överlycklig kille här hemma när han fick en ny cykel. Harry och hans pappa har varit på premiärturen och den fick jublande recentioner. "Jag kommer cykla varje dag, så bra är cykeln, mamma och pappa" jublade Harry.
Nu är hela familjen rustade med bra cyklar och det lär bli många turer framöver. Och jag hänger på när kroppen tillåter.
Avslutar det här inlägget med en bild på en fin ansiktskruka som jag fått i present. Tycker den är riktigt snygg med den rustika stilen. Kan verkligen rekommendera www.rumattälska.se
